Italian b1240 - d1302 Cimabue Location Italian painter and mosaicist. His nickname means either bull-head or possibly one who crushes the views of others (It. cimare: top, shear, blunt), an interpretation matching the tradition in commentaries on Dante that he was not merely proud of his work but contemptuous of criticism. Filippo Villani and Vasari assigned him the name Giovanni, but this has no historical foundation. He may be considered the most dramatic of those artists influenced by contemporary Byzantine painting through which antique qualities were introduced into Italian work in the late 13th century. His interest in Classical Roman drapery techniques and in the spatial and dramatic achievements of such contemporary sculptors as Nicola Pisano, however, distinguishes him from other leading members of this movement. As a result of his influence on such younger artists as Duccio and Giotto, the forceful qualities of his work and its openness to a wide range of sources, Cimabue appears to have had a direct personal influence on the subsequent course of Florentine, Tuscan and possibly Roman painting.   Related Paintings of Cimabue :. | Throning Madonna with angels and prophets | Crucifix | The Capture of Christ (detail) fdg | Madonna Enthroned with the Child and Two Angels dfg | Madonna and Child in Majesty Surrounded by Angels |
Related Artists:
Dufy Raoul
Le Havre 1877-Forcalquier 1953 was a French Fauvist painter. He developed a colourful, decorative style that became fashionable for designs for ceramics, textiles and decorative schemes for public buildings. He is noted for scenes of open-air social events. Raoul Dufy was born at Le Havre, in Normandy, one of a family of nine members. He left school at the age of 14 to work in a coffee importing company. In 1895 when he was 18, he started evening classes in art at Le Havre Ecole des Beaux-Arts. He and Othon Friesz, a school friend, studied the works of Eug??ne Boudin in the museum in Le Havre. Raoul Dufy, Regatta at Cowes, (1934), Washington D.C. National Gallery of Art.In 1900, after a year of military service, Raoul won a scholarship enabling him to attend the Ecole Nationale des Beaux-Arts in Paris, where he was a fellow student with Georges Braque. The impressionist landscapists, such as Claude Monet and Camille Pissarro, influenced him. Introduced to Berthe Weill in 1902, she showed his work in her gallery. Henri Matisse's Luxe, Calme et Volupte, which Dufy saw at the Salon des Independants in 1905, was a revelation to the young artist and directed his interest towards Fauvism. Les Fauves (wild beasts) emphasised bright colour and rich bold contours in their work, and Dufy's painting reflects this approach until about 1909, when contact with the work of Paul Cezanne led him to adopt a somewhat subtler technique.
Austrian School
painted Future Emperor Charles VI in before 1711
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.